Olika sätt att skaffa sig en friggebod
En friggebod kan man använda till många olika saker. En friggebod, i folkmun kallad ”frigga”, får idag vara 15 kvadratmeter stor, men det finns fler regler för hur byggnaden får utformas. Det kan vara bra att ta reda på dessa regler och sedan kan du ta ställning till om du ska köpa en prefabricerad bod eller bygga helt själv.
Här kan du läsa mer på Boverkets sajt om reglerna för friggebodar.
Varför kallas det friggebod för det första – jo, det var när när bostadsminister Birgit Friggebo för 30 år sedan lät avskaffa bygglovsplikten för två komplementbyggnader på tomten om tillsammans högst 10 kvadratmeter. Från början var det tänkt dvs. myndigheterna hade tänkt sig, att friggeboden skulle fungera som förråd, men det höll inte småhusägarna med om utan vi har sedan dess byggt små gäststugor, bastuhus, snickarbodar och andra små hus i stället.
Antingen kan man göra som vår granne – som bygger en ”friggebod” helt själv och som han sedan skall låta sina 2 söner ”bo” i dvs. vara i när de har kompisar på besök osv. Han har grävt en hyfsat djup grop i marken, gjutit en grund, murat upp lecablock och lagt på plåttak. Men det har tagit TID. Han började förra året och är inte klar ännu – men nu har taket kommit på i varje fall…
Ett annat alternativ är att köpa en prefabricerad friggebod.
Det finns ett stort antal leverantörer av prefabricerade friggebodar, i alla möjliga varianter från enkla timmerbodar till mer exklusiva arkitektritade. Friggeboden kan också ha många olika användningsområden som t.ex. förråd, gäststuga, lekstuga, tonårsstuga, hobbystuga, bastuhus, jaktstuga, paviljong eller lusthus och tom som utedass. En av Sveriges större leverantörer av prefabricerade friggebodar är Polhus som har både knuttimrade friggebodar och friggebodar i byggelement. De har ett stort antal olika varianter från 1 kvm (lekstugor och utedass) till 15 kvm.
Deras byggsatser är enkla att montera själv. Personligen valde jag en sådan lösning och använde min lediga tid till annat.